Artikel i Norran

Publicerad i Norran den 25 september 2009


Bygg trygghetsboenden nu

I december 2008 överlämnade Äldreboendedelegationen sitt betänkande ”Bo bra hela livet” till regeringen. Delegationen konstaterade att behovet av bostäder anpassade till den åldrande människans behov kommer att bli mycket stort under överskådlig tid.

Det saknas möjligheter att möta äldres efterfrågan på små och medelstora hyreslägenheter i det ordinarie bostadsbeståndet. Många bostäder saknar hiss och är dåligt anpassade till funktionshinder. Här kan man med enkla insatser – som breddning av dörrar, insättning av dörröppnare, borttagande av trösklar och byggande av ramper – underlätta för äldre att bo kvar i det gamla hemmet.

Seniorbostäder är en boendeform som ökat kraftigt – från cirka 11 400 år 2000 till cirka 32 400 år 2008. Mer än hälften av dessa ägs av kommunala allmännyttiga bostadsbolag. De är avsedda för människor över en viss ålder och har ofta gemensamhetslokaler och viss anpassning till funktionshinder. Enligt nätverket Aktiv senior kommer 1 633 seniorbostäder att bli klara under 2009 och 2 660 under 2010. Här bör kommunerna underlätta också för enskilda aktörer att skapa sådana bostäder.

Delegationen konstaterade att det behövs fler platser i särskilt boende. Uppskattningsvis handlar det om 50 000 till 70 000 nya platser fram till 2040. Termen särskilt boende bör också bytas till vård- och omsorgsboende för att tydliggöra att här bor mycket sjuka personer i behov av sjukvård och omsorg dygnet runt och inte minst viktigt socialt innehåll i vardagen.

Delegationen föreslog också en ny boendeform, trygghetsboende. Trygghetsboende är hyresrätter avsedda för mycket gamla personer som upplever att hemmets borg förvandlats till ett fängelse där de blir sittande i sin ensamhet i väntan på hemtjänsten och matlådan. Otryggheten känns tung. När man inte längre orkar öppna ytterdörren till sin bostad, när man inte längre kan ta sig upp och nerför trapporna, och det inte finns hiss i huset, när make eller maka gått bort, ja då vill många flytta till ett boende som är anpassat till funktionshinder. Ett tryggt boende där man kan äta och ha trevligt tillsammans med andra, där det finns trygghetslarm och personal som ordnar aktiviteter i huset.

Trygghetsbostäder finns på några få ställen i Sverige. De har visat sig minska behovet av platser i särskilda boenden, sannolikt beroende på att människor som bor i trygghetsboenden håller igång. De blir inte sittande passiva med den risk för ohälsa som passivitet för med sig.

Redan innan riksdagen tagit beslut i frågan har det börjat skapas trygghetsboenden på en hel del håll. Enligt nätverket Aktiv senior blir 556 lägenheter i 23 boenden klara i år och 787 lägenheter i 33 boenden nästa år. I årets budgetproposition föreslår regeringen att investeringsstödet som i dag används för byggande av särskilda boenden ska vidgas till att omfatta också trygghetsboenden. Det är välkommet.

Jag hoppas att kommunerna sätter igång och skapar trygghetsboenden nu. Det är i tider av arbetslöshet och ekonomisk nedgång som man ska passa på att bygga. Byggprocessen kan också vara lång beroende på problem med detaljplanering med mera.

Det är bara tio år kvar till år 2020 då 40-talisterna, som är många, kan förutses knacka på dörren för att få tillgång till trygghetsboenden. Så därför, börja bygga trygghetsboenden nu.

Barbro Westerholm (FP)
Riksdagsledamot och socialpolitisk talesperson samt tidigare ordförande i Äldreboendedelegationen