Folkpartiet och professionen överens om äldres behov och utmaningar

I veckan har Svenska Läkaresällskapet haft en konferens om multisjuklighet och multimedicinering hos äldre i Örebro. Bakgrunden är insikten om behovet av att ge enskilda äldre multisjuka personer en kvalificerad och individualiserad handläggning och uppföljning av deras hälsoproblem. Därför krävs det bred medicinsk/geriatrisk kompetens och gott samarbete inom personalteam, vårdcentraler, klinker och sjukhus, men också mellan olika kliniker och mellan primärvård, sjukhus och kommuner.

Här något av det som presenterades under de två dagar som konferensen pågick.

Prof. Mats Thorslund, Karolinska institutet, konstaterade att det blivit alltmer ovanligt att man dör snabbt och oväntat. De flesta av oss kommer sannolikt att möta en ”långsam död” i hög ålder. Vi kommer att få uppleva att flera av kroppens organsystem fallerar och att funktionsförmågan i olika avseenden försvagas. Man blir ”multisjuklig”, ”skröplig”, ”multiskröplig”, ”multisviktande” etc.

Prof. Gunnar Akner, Universitetssjukhuset i Örebro, konstaterade att den multisjuka patienten kräver att läkare och övriga yrkesgrupper har hög geriatrisk kompetens. De bör arbeta i team som har en ändamålsenlig sammansättning.

Prof. Sten Landahl, Sahlgrenska sjukhuset, Göteborg, tog upp läkemedelsbehandlingen av äldre. Han sammanfattade med att vi vet att många äldre patienter behandlas med olämpliga läkemedel, att biverkningsförekomsten är hög, att patienterna inte tar sina läkemedel som ordinerat och att vårdprogram sällan tar hänsyn till äldre patienters funktionella förmåga. Men vi vet också att det finns många patienter som har nytta av sin läkemedelsbehandling och att man uppnår bäst resultat om behandlingen bygger på en samsyn mellan patient och behandlande läkare.

Prof. Yngve Gustafson, Universitetet i Umeå, tog upp frågan om hur sjukvården bör utvecklas för att möta förändrade vårdbehov på grund av en åldrande befolkning. Här följer några av de slutsatser som han landar i; alla yrkesgrupper i vården som möter gamla människor måste ha goda kunskaper om åldrandet och åldrandets sjukdomar; vården måste organiseras så att den kan möta behoven hos multisjuka äldre människor; teamarbete är en förutsättning för utredning, vård, rehabilitering, prevention och omsorg om äldre människor; symtom hos äldre måste utredas och orsaken behandlas i samma utsträckning som hos yngre människor.

Som ni ser stämmer Folkpartiets äldreprogram med det som professionen framförde i Örebro. Hur vi ska nå målen – det är en formidabel utmaning – men får Alliansen behålla makten efter valet och vi i Folkpartiet större andel av rösterna så ska vi nog kunna åstadkomma en hel del.

Den palliativ vården måste bli bättre

Debatten om läkarassisterat självmord går varm. Igår deltog jag i en paneldebatt med rubriken dödshjälpsdebatten och den palliativa vården. Läs mer i dagens nyhetsartikel på Dagens Medicin.

Tills döden skiljer oss åt

Igår presenterade jag folkpartirapporten "Tills döden skiljer oss åt", som visar att bara 44 kommuner garanterar att äldre par kan fortsätta leva tillsammans då ene maken är i behov av ett äldreboende. Det vill vi i Folkpartiet givetvis ändra på. Därför känns det så skönt att det liberala budskapet om parboendegaranti finns på många lokaltidningars nyhetsplats idag. Jag kommer att fortsätta strida för den här frågan. Det ska inte längre vara upp till kommunerna att avgöra när äldre par ska skiljas åt.

Ett perspektiv på jobbskatteavdraget för äldre

Det jobbskatteavdrag som infördes för pensionärer i arbetslivet byggde på tankar som fördes fram i utredningen Senior 2005 och av Pensionsforum samt Forum 50 + under åren 2003 – 2005. Det fanns en insikt om att pensionsåldern behövde höjas på grund av den demografiska utvecklingen. Samtidigt skulle äldre som ville och kunde stanna kvar i arbetslivet inte hindras från att göra det. Då väcktes idén om införande av ett jobbskatteavdrag för äldre. Det var tänkt som en signal till arbetsgivarna om att samhället behöver ha kvar äldre i arbetslivet och till äldre att ni behövs i arbetslivet. När sedan ett jobbskatteavdrag infördes för både äldre och yngre kom det att ses som en diskriminering av pensionärerna som därmed inte fick en skattesänkning utan fick betala skatt som tidigare. Det finns i regeringen en förståelse för denna uppfattning. Därför har skatten genom höjt grundavdrag sänkts två gånger för pensionärer och nu kommer således en tredje sänkning som motsvarar fem miljarder kronor.

Det ska i det här sammanhanget nämnas att andra länder också arbetar med frågan om hur människor kan stimuleras till att arbeta längre. I Nederländerna infördes 2001 skattelättnader för äldre som fortsätter i arbetslivet och 2009 gick man vidare på den linjen. Här tycks det dock inte ha lett till samma starka motreaktioner som i Sverige. Sannolikt därför att det handlar om skattelättnader för äldre som yrkesarbetar och äldre som är pensionärer, inte om yngre yrkesarbetande.